Per Vallin

Per har hastigt och mycket olustigt lämnat oss.

Vila i frid Per

Robin minns en vän

Det var med bestörtning som vi mottog beskedet att ännu en av Kungstornets medlemmar hastigt ryckts ifrån oss mitt i livet.

Per Wallin (han stavade sitt efternamn så när jag lärde känna honom som barn) var en multibegåvad, humoristisk och karismatisk person och min allra närmaste vän under många år i vår ungdom.

Som vuxen drabbades han av problem varför vi en tid förlorade kontakten, men återupptog den i Kungstornet där Per även kunde återknyta bekantskapen med flera andra av sina schackkamrater och visa att spelstyrkan fanns kvar trots många år av inaktivitet.

Som schackspelare var Per mycket talangfull och tillhörde under hela juniortiden landets allra främsta i sin årskull.

Bland framgångarna märks bland annat segern i Riltonkadetten 1989/90, trots att han var två år yngre än de äldsta deltagarna.

Ett minne som etsat sig fast är från öppna Junior-SM i Sollentuna 1995 där regerande Europamästaren för kadetter Aliaksei Charnushevich gästade med ett för sammanhanget hisnande elotal på 2380. Vitryssen krossade allt i sin väg tills han mot slutet av turneringen ställdes mot Per. Efter att ha erhållit en överlägsen ställning ur öppningen som vit såg storfavoriten ut att svepa ännu en tafatt hemmaspelare åt sidan utan besvär. Men att Per var en finurlig och i det närmaste outtröttlig försvarare var något som en alltmer frustrerad blivande stormästare så sakteliga skulle bli varse. Efter sex-sju timmar återstod bara ett parti i hela spellokalen vars stora skara följare fick bevittna en oväntad upplösning då Per till synes uppgivet gav ifrån sig en andra bonde, bara för att forcera sin förbluffade motståndare in i ett olikfärgat löparslutspel där inte fanns någon väg framåt.

Att mista både Per och Rasmus, två så varma människor och nära vänner, inom så kort tid känns ofattbart.

Jag kan inte återuppspela ett enda av våra tusentals blixtpartier i huvudet, men kommer aldrig att glömma våra skratt, våra sånger och vår tid tillsammans både vid och utanför brädet.

/Robin Johansson

5 tankar på “Per Vallin”

  1. Så fint skrivet, Robin. ❤️
    Per var en underbar människa och han lämnar så många fina minnen efter sig. Önskar att de hade getts mer tid till att skapa fler minnen men livet ville annorlunda. Sorgen är enorm hos så många, men det speglar kärleken.

    Beklagar klubbens stora förlust. Både Per och Rasmus (två legender som Viktor T benämnde dem) borta och så tätt inpå varandra. Det känns obarmhärtigt.

    Vila i frid ❤️♟

  2. Kan verkligen skriva under på att både Per och Rasmus lämnar ett stort tomrum efter sig. De var båda mycket talangfulla schackspelare och med en stor portion humor och självdistans. Vi är många som kommer att sakna dem båda enormt mycket!

  3. Så tråkigt och så oväntat. Vi hade ingen gemensam historia annan än Kungstornet och att vi spelat lagmatcher tillsammans men det känns sorgset oavsett. Respekt för en människa med ett delat intresse för schack och som säkerligen försökt göra det bästa av sitt liv.

  4. Otroligt tråkiga och oväntade nyheter. Jag kommer fortfarande mycket väl ihåg hur svårslagen Per var när vi spelade Skol-SM mot varandra för snart 30 år sedan. Så mycket som jag uppskattar Robins fina minnestext kan jag bara beklaga att den behövde skrivas så tidigt.

  5. Jag har faktiskt inte uppmärksammat Per Vallins bortgång. (Kan det vara syndromet; det tråkiga, helt omöjliga har redan inträffat, nu är det lugnt) Jag kände inte honom personligen men var lagledare för andralaget och han spelade med – i föreningens tidiga år, när vi hade två lag. Så här efteråt kan jag ångra, att jag inte lärde känna honom mer, för som ni vet: varje människa har en historia att berätta. Frid över Per.

Lämna en kommentar